Är det inte så att kärlek och hat är samma sak ???

Eller är den så nära inpå lika att vi går över från det ena till det andra.

Det kan ju vara svårt att veta för vissa som har känselstörning av olika orsaker.

Man kan ju älska för mycket och det vänder till hat av något svek.

Kan man då hata någon utan att veta att det är kärlek ???

Kärlek till ett barn försvinner aldrig och går inte över i hat.cDet är den finaste kärleken av dom alla.

Kärlek till en partner kan ändras med tiden och kallas då att man växt ifrån varann. Då kan man undra hur och jag tror inte det är på längden...

En familj kan ju bli två och man får hoppas att det integår ut över barnen. Allt hat och svek som man bär ikom sig ska man inte visa barnen. Att ett par bråkar med barnen i närhet och att dom baktalar varann till barnen är det sämsta man kan göra. Barnens kärlek är inget pris man vinner genom att visasina sämsta sidor. Är det slut så är det och då gör man det bästa av det man har...

Vänskap är också en sorts kärlek...den bygger på att trivas ihop, ha lite gemensamma intressen, tillit,hjälpa varann.

Det kan vara svårt att vara vänner. man har olika syn på saker, lögner tar död pådet mesta...

Jag försöker tycka om alla människor och inte ha förutfattade meningar. Alla människor har lika värde, men man kanske inte har plats för alla i umgängeskretsen...

Med tider kommer det nya och gamla vänner korsa dit liv på ett eller annat sätt så ta vara på det och ge alla en liten tid av dig. Det är så dom kommer minnas dig för den fina människa du är.

Själv har jag verkligen tagit mig fram i livet och träffat många olika människor och idag ser jag lite av det fina i dom flesta men också falskhet lögner och dom som alltid tror dom är bättre än andra.

Jag vet att bara ett litet leende eller ett hej känns fint. En kram kan minnas länge och en hjälpande hand när det behövs känns fantasktiskt...

Men jag vet även hur ont i själen ett svek eller en lögn känns. Den första lögnen kan man försöka svälja men nästa slår en på käften...

Jag vet också hur ont det gör att få hjärtat krossat eller att nån jag håller kär eller nära dör. Det kommer aldrig att gå över. Det värsta man kan säga då är attdet går över för det är en lögn, för jag vet att det inte går över.

Varge gång man börjar känna sig ok så blir man påmind igen som ett slag i ansiktet...

Jag är iallafall lycklig varge morgon när jag slår upp ögonen och tänker, yes jag ger inte upp idag heller för jag har 5 barn och 2 barnbarn och nära och kära...

Sen har jag en hel ryggsäck med erfarenheter,människor, platser,resor och allt möjligt som har gjort mig till den jag är idag...och det finns inget jag ångrar, varken det bra eller dåliga...

Så kärlek eller hat är något som går hand i hand för mig....-